XX

XX är en förskjutning av N.N. – nomen nescio, latin för ”jag känner inte namnet”. En beteckning för den vars namn är okänt, eller inte skrivs ut.  En avsändare utan behov av kredibilitet, makt eller synlighet. XX kan stå för alla de arter som delar jorden med oss, men som inte kan skriva under på våra villkor. Samtidigt är XX en hälsning – ett kiss kiss i slutet av ett brev. Något intimt, ömt och personligt.

1000 unika, handdrejade kärl i lera. 1000 kärl gjorda av jorden.

Leran formas av handen och förändras genom bränningen till ett hårt, beständigt och irreversibelt skal. Det som en gång var mjukt och formbart kan inte återgå till sitt ursprungliga tillstånd.

Kärlens tunna väggar blir ett membran mellan en insida och en utsida – mellan det som bär ett löfte och de omständigheter som omger det. I dem finns spår av handens rörelse, materialets minne och tidens avlagringar.

Kärlen bär på ett löfte om att fyllas – med minne, mening eller framtid. Tomheten är inte en frånvaro utan en möjlighet; ett utrymme för något som ännu inte är definierat.

De 1000 kärlen bildar tillsammans en kropp – ett corpus – där det enskilda och det gemensamma vävs samman. De refererar till de arter som nu hotas och blir till ett materiellt kollektiv, en skog av kroppar, en samling möjligheter.

Verket rör sig mellan människan och det mer-än-mänskliga, mellan plats, minne och material. Det handlar om ömsesidigt beroende och samhörighet – om det vi är beroende av utan att alltid kunna se det.

Kanske är kärlen ett brev till framtiden. Ett brev skrivet i jord, genom hand och eld, av en avsändare som inte behöver sätta sitt namn.

1000 kärl står tillsammans i väntan.

Jorden har bränts. Formen består. Innehållet är ännu okänt.

XX

Utställningen arrangeras av Steneby Kulturförening.