Om Martin Nicolas Friberg:

Född i Släp, norra Halland 1961 

Måleri blev småningom en syssla som han med viss iver bedrev, dock var det långt dit, först förälder när han var tjugo, sedan folkhögskola för att läsa upp sitt gymnasiebetyg och efter det lumpen som vapenfri flygplatsbrandman. Där någonstans, i mitten av 80-talet dök tankarna på konstnärsbanan upp, förebilder fanns då alla tre föräldrarna är aktiva konstnärer; far, styvfar och mor, hur ta sig förbi detta faktum och skapa sig ett eget konstnärligt universum utan för många jämförelser med de berömda föräldrarna? 

Gick KV konstskola 1986–87 Arbetade några år som perspektivtecknare på en arkitektbyrå i Varberg fram till byggkrisen i början av 90-talet. Gick KHS Valand 1993–98, där lärde han sig hantera kotterier och hierarkier, (nja). 

Enligt Martin byggs konstnärliga universum av sandslott, dagdrömmar och önsketänkande, och det är inte så dumt. En slags evig berättelse utan dramaturgisk kurva infinner sig i samband med utställningen Anakolut på Göteborgs konsthall 1997. Palle Dahlstedt (kompositör och musiker) var Martins samarbetspartner och genom Palles fantastiska ljudarrangemang till teckningarna började en resa som fortsätter än snart 30 år senare. Inte exakt samma historia, men avknoppningar. 

Det formella i måleriet intresserar honom redan på KV. Målerihjältarna Tove Jansson, Helmer Osslund och David Hockney är stadiga stjärnor på hans målerihimmel. Ja, även Lucian Freud och Ester Almqvist får plats där. Hur dessa, (och många andra) använder penslar och färg för att åstadkomma guld. 

Slutligen denna utställning som är en del av en utställningsturné. Först Kinna konsthall, sedan Galleri Aveny, och nu här på Steneby konsthall. Ön Tillvaron har två sidor är man på den ena sidan går det inte att komma åt den andra och vise versa. Ön Frånvaron ligger längre bort naturligtvis. Det är den platsen vi skall tala om här. 

Säg till om Frånvaron