Michelle Urvall Nyrén

Vågräta linjer, svarta och vita över ett magert bröst. Ståltaggar som preciserar hårstrån för att sedan återgå till sin grav i bakfickan. Han ser sig i spegeln och noterar de spända käkarna men framförallt hur väl skinnjackan passar ihop med resten, hur skinnet kontrasterar den grova bomullen. Nick, leende, utgång.

 

Horizontal lines, black and white over a skinny chest. Metal thorns accentuate strands of hair before returning to their grave in the back pocket. He studies himself in the mirror, noting the clenched jaw, then how well the leather jacket fits with the rest, how the leather contrasts the cotton. He nods, smiles, exit.